Släktforskning består av två viktiga steg, att lära sig släktforska och att lära sig hantera det registreringsprogram man valt. Egentligen tre steg, att kritiskt granska det man registrerat.
En viktig kvalitetsdetalj är att man skriver in varifrån man tagit en uppgift, att man anger ”källan”. Det är en förutsättning för att kunna gå tillbaka till källan om/när man kan behöva verifiera en uppgift.
Källan visar också kvaliteten på en uppgift. Man kan se källor som förstahandsuppgifter typ födelseböcker/dödböcker och bouppteckningar, andrahandsuppgifter typ husförhörslängder, avskrifter typ SCB. Men källor kan vara allt, gravstenar, böcker, domböcker, dokument, egentligen allt som går att identifiera och som på något sätt är tillgängligt även för andra.
Förutom att ange vilken källa det är, skall även detaljer anges, ner till en unik nivå som är lätt att identifiera. Använd inte begrepp på källor, som riskerar att ändras eller försvinna.
Släktforskning går också ut på att koppla samman personer genealogiskt, d.v.s. koppla samman rätt barn med rätt föräldrar. Det ger förutsättning för att kunna följa generationerna framåt eller bakåt i tiden. Det är i huvudsak släktforskningsprogrammens uppgift att underlätta registrering av personuppgifter och att koppla samman personer familjevis och generationsvis.
För att få hög kvalitet vid registrering av uppgifterna, är det bra välja ett släktforskningsprogram där man förstår hur programmet är gjort. Var och hur det är tänkt att de olika uppgifterna skall läggas in.
Datum är ofta något som dyker upp som problem. Det är viktigt att datum registreras på det sätt som krävs av det släktforskningsprogram man använder. Ett amerikanskt program förstår inte svenska datum och svenska program förstår inte amerikanska datum. Viktigt, registrera datum som programmet vill ha det, inte så det ser bra ut med mänskliga ögon.
Födelse-, vigsel- och död-händelser bör ange församling, gärna kompletterad med mer detaljerad information, t.ex. gårdsnamn/torpnamn. Använd alltid konsekvent ordning, från stor-till-liten eller liten-till-stor. Vanligast är nog gård, församling, län. Förenklat kan länskod eller länsnummer ersätta länet i textform, då som församling (länskod). Notera att län normalt innehåller genitivform och ordet län. Detta för att inte förväxlas med landskap. Församling och län hör ihop. Ort, kommun och landskap hör ihop. Dessa begrepp bör inte blandas på annat sätt.
Även om man bara avser att ha sin släktforskning för sig själv så är det trevligt att hålla en bra kvalitet på uppgifterna. Vill man samarbeta med andra släktforskare eller om man vill presentera sin forskning på något sätt är det viktigt att ha bra kvalitet.
GEDCOM formatet är ett ”språk” som alla släktforskningsprogram förstår och kan både importera GEDCOM filer och exportera GEDCOM filer. För att GEDCOM språket skall bli översatt på rätt sätt, krävs att man registrerat sina uppgifter på det sätt släktforskningsprogrammet anpassats för.
Släktforskning – Kvalitet
