Per idag den 14 november 2019 har vi gett ut vår första sammanställning om gotländsk DNA baserat på historisk DNA och analys av medlemmarnas DNA-profiler. Det har varit mycket intressant att gå igenom alla test och resultat. Våra slutsatser är i korta drag:
- de första bosättarna på Gotland efter istidens slut motsvarade det DNA-mönster som noteras i övriga Europa vid samma tid (kvinnor U4 eller U5 och män I2)
- befolkningen på Gotland har kommit till genom många vågor av invandring över tid. Vi ser att framförallt att många olika kvinnliga haplogrupper är representerade (H, HV, U, I, J, T, V, W och K – räknat både historisk DNA och nutida DNA). Männen omfattar G, I (I1 och I2), N samt R (R1 och R2).
- det finns skillnader mellan vilka haplogrupper som finns närvarande i det historiska DNA jämfört med nutida DNA. Detta kan dels bero på att det finns få testade kvarlevor och att antalet testade genom projektet är få. Det finns mer haplogrupper på kvinnosidan som fortsatt finns närvarande än på manssidan. Det finns indikationer på släktled som bott länge på Gotland där den äldste anfadern eller anmodern kunnat spåras tillbaka till 1700/1600-talet men på grund av avsaknad av material så saknas “bryggan” för att kunna bevisa om det finns släkter som kommit till Gotland under bronsåldern eller tidigare och fortfarande vinns kvar.
- i nuläget har vi färre nära genetiska släktband än vad vi kanske trodde. Det kan både bero på att det fortfarande är relativt sett få testade eller att det som sägs om att gotlänningarna är släkt med varandra faktiskt inte stämmer i så stor utsträckning. Om än två kvinnor med H, eller två män med R, har samma anmoder eller anfader, så är det länge sedan deras släktlinjer delade på sig och deras respektive släkter kan ha invandrat separat från varandra.
Skrivelsen hittar du på https://gotlandsprojektet.se/skrivelser/
